Intolerans mot gluten och gliadin är ett växande problem tillsammans med nya livsstilsfaktorer och den stressande miljö vi idag utsätter oss för. Vi övergår därför mer och mer till glutenfria alternativ på grund av de malda spannmålsproteinernas negativa inverkan på vår kropps olika styrsystem. Men är de fabriksgjorda glutenfria alternativen bättre än mjölprodukter mot vår tarmflora och styrsystem?

Att allt fler blir känsliga mot det ökande innehåll av de proteinstrukturer, gluten och gliadin, som idag finns i våra spannmål har nog inte undgått någon. Många av dessa strukturer fanns inte i dessa mängder för 50 år sedan utan har uppkommit ur den modifiering av sädesslag som skapats för att göra växten mer motståndskraftig mot bekämpningsmedel, öka skördeuttaget och förlänga dess hållbarhet. Därför har liknade glutenfria produkter skapats för att erbjuda alternativ. Men är de bättre mot vårt växande problem med insulinresistens?

Att utesluta spannmålens proteinerstrukturer från vår kost är i grunden bra eftersom de hos många skapar inflammationer i kroppen och ökad permeabilitet hos tarmslemhinnan. Inflammationer är i grunden också orsaken till många av våra fellevnadsjukdomar.
Värt att påpeka är att celiaki är en autoimmun sjukdom som drabbar 1-3 % av befolkningen, de skall till varje pris undvika gluten och gliadin. Att många andra är känsliga mot gluten beror på fler faktorer, såsom stress, ensidig kost, avsaknad av fibrer och mycket stillasittande. Vi tål som bekant lite av allt men inte mycket av ett ämne, oavsett om det handlar om ägg, vete, socker, spenat eller plommon.

Vad är insulinkänslighet?
Insulinkänslighet är cellernas förmåga att agera på hormonet insulin och ta upp glukos/blodsocker ur blodet. Personer med typ II diabetes har en nedsatt insulinkänslighet, det vi kallar insulinresistens. Det innebär att cellerna inte är lika känsliga för hormonet insulin. Kroppen måste därför skicka ur mer insulin för att få samma effekt om man är insulinresistent eller har diabets för att få in den mängden blodsocker i cellerna som kroppen vill. Det som händer vid insulinresistens är att receptorerna på ytan av cellerna blir färre och mindre effektiva. En nedreglering av funktionen helt enkelt. Blodsockret kommer inte in i cellerna utan blir kvar i blodet. Bukspottskörteln märker av att det fortfarande är blodsocker i omlopp i kroppen och svarar därför med att skicka ut ännu mer insulin. Det gör att receptorerna på cellerna regleras ned ännu mer och blir ännu sämre på att svara på blodsockernivåer i blodet. En riktigt ond cirkel alltså.

Processade råvaror
När vi väljer att bearbeta livsmedel och förstöra dess naturliga struktur får det också effekter på vårt upptag. När vi äter en råvara som naturen avsåg, bryter kroppen ned dess innehåll på ett effektivt sett på grund av den naturliga sammansättning av näringsämnen som råvaran innehåller. Det leder till en lagom långsam nedbrytning. Malning av korn och gryn till mjöl förstör de naturliga strukturerna och därmed blir det lättare för kroppen att absorbera sockerarterna Vi har ju de facto hjälpt kroppen att göra den första nedbrytningen som tänderna skulle gjort och gått förbi de steg våra enzymer i munhålan och magsäcken skall göra. Detta ger ökat insulinpåslag som följd eftersom mycket glukos kommer ut i blodet för snabbt. Insulin är något vi bör hålla i schack eftersom det är ett energiinlagrande hormon.

Många glutenfria alternativ är hårt processade och innehåller många olika kemiskt framställa ämnen som skall likna glutenets bakegenskaper. Övergången till glutenfria alternativ behöver därför inte vara bra för din hälsa eftersom glutenfria produkter också innehåller snabb lättupptaglig stärkelse. Vad vi behöver förestå är vad fibrer är och hur de fungerar i vår kropp.

Fibrer och insulinkänslighet?
Fibrer spjälkas och absorberas inte av kroppen, de bryts ned i tjocktarmen. De passerar igenom och ut ur magen, tunntarmen och tjocktarmen med minimala förändringar. Varför bör vi bry oss om fibrer och varför försvinner fibrerna ur bearbetad mat? Kostfiber, som finns i frukt, grönsaker, fullkorn/hela korn och baljväxter, är den del av växten som det mänskliga matsmältningssystemet inte kan smälta. De ger alltså ingen energi. Det finns två sorters fibrer: vattenlösliga och olösliga som inte löser sig i vatten. Lösliga eller inte avgör hur de påverkar kroppen, hälsan och avföringen. Fibrernas stora uppgift är att brytas ned av tarmens bakterier och tillverka korta fettsyror som vi kan använda som energi. Så sammansättningen på din tarmflora är alltså av stor vikt för ditt välmående och energiproduktion.

Vattenlösliga fibrer saktar ner matspjälkningen och absorptionen och fermenteras till gaser i tjocktarmen. Detta ger som sagt en del oacceptabla utsläpp bland allmänheten och kanske ett skäl till att vi inte sörjt över att fibrerna försvunnit ur vår kost. Vattenlösliga fibrer består av kedjor av glukosmolekyler som t. ex. pektiner som absorberar vatten och blir en geléartad, trögflytande substans. Olösliga fibrer består av polysackarider som t. ex. cellulosa, trådarna i selleri. De smälts inte alls eftersom de inte är lösliga i vatten. De har istället en laxerande effekt och påskyndar passagen av mat och restprodukter genom tarmarna.

Ur en metabolisk synvinkel utgör det här två sorterna en oslagbar kombination. De olösliga fibrerna bildar ett nät som de vattenlösliga fibrerna kan vila på, och de vattenlösliga fibrerna skyddar genom att överbrygga mellanrummen i nätet.

På så sätt bromsas flödet till blodomloppet upp i mag- och tarmkanalen. Det ger levern möjlighet att helt metabolisera det som kommer in så det inte blir något spill. Tyvärr saknar större delen av dagens livsmedel fiber av någondera typen. Både kliet och grodden tas bort vid malningen av raffinerade spannmål. Det leder till en finare struktur och längre hållbarhet samtidigt som många olika näringsämnen försvinner och fibrer avlägsnas. När fibrer en gång avlägsnats kan de inte återställas i råvaran. Om man avlägsnar kliet som omger kärnan så återstår bara stärkelse (glukos). Konsumerar vi bara kärnan får vi endast glukos i sin renaste form och det höjer vårt blodsocker för snabbt. Om vi äter hela kärnan arbetar mag- och tarmkanalen långsammare bort kliet på utsidan, vilket får ökningen av blodglukos att ske långsammare, samtidigt som glukoskoncentrationen i blodet inte når ett högt maxvärde. Vi behöver därför kli och korn, hela frukter och grönsaker samt att tugga maten ordentligt. Vid mixande av frukter och bär sliter vi sönder cellerna i råvaran och gör de mer lätt tillgängliga med högre blodsocker och insulinpåslag som följd. Även upphettning omvandlar stärkelse till lättupptagligt glukos. Hela korn, frukter och bär gör dig mer känslig för hormonet insulin. Höga blodsockernivåer blockerar också effektiv din fettförbränning.

Eftersom insulinet är boven i dramat i fråga om viktökning är det viktigt att hålla blodsockret nere. När vi processar gryn och andra råvaror ger det snabbt en stor mängd energi till dina cellers kraftverk och det är en faktor i det vi kallar metabolt syndrom, som tyvärr ökar i vår det av världen. Vi måste därför hålla koll på mängden kolhydrater och den hastighet de når levern och slutligen vårt blodomlopp.

Det finns fem saker vi bör känna till och hålla koll på.

1. Glukosabsorption
Genom att sakta ned glukosabsorptionen, dämpas höjningen av blodglukos, vilket begränsar blodglukostopparna. Bukspottskörteln känner av den långsammare och mindre blodglukoshöjningen och utsöndrar mindre insulin. Mindre insulin ger mindre omvandling av energi till fett.

2. Kalorier och kolesterol
En av kolesterolets uppgifter är att hjälpa till med tillverkningen av gallsyror. Gallsyror binder till sig fettsyror i mag- och tarmkanalen. En viss del av detta utsöndras i avföringen. Kan man bli av med gallsyrorna sänker man sitt kolesterol. Eftersom vattenlösliga fibrer binder till gallsyror, kan de hjälpa till att sänka LDL som ofta blir förhöjd, särskilt om det pågår inflammation i kroppen. Olösliga fiber minskar också kolesterolet och hjälper till att sänka blodsockret.

3. Hastighet och mättnadskänsla
När maten passerar genom tunntarmen utsöndras ett hormon som heter Peptid YY (PYY) i blodet som binder sig till receptorerna i hypotalamus och signalerar att du är mätt. PYY är mättnadssignalen. Det finns sex och en halv meter tunntarm som måste passeras innan PPY signaler når hjärnan. Det tar tid, så allt som får maten att passera snabbare genom tunntarmen får mättnadssignalen att genereras tidigare. Olösliga fibrer åstadkommer just detta. Det ökar matens hastighet så mättnadskänslan kommer snabbare samtidigt som vattenlösliga fiber bildar en klibbig gelé som fördröjer tömningen av magsäcken och gör att mättnadskänslan kommer snabbare. Båda typerna av fiber kan minska behovet av en andra portion och därmed bidra till att förebygga viktökning.

4. Fett eller gaser
Vid närvaro av fett och fibrer fördröjs en del av kostfettets absorbering i tunntarmen. Det fiberfördröjda fettet fortsätter i stället hela vägen till tjocktarmen. och därmed hålls insulinet på en lägre nivå . Avigsidan med denna process är att fibrerna ger upphov till en del kväve, koldioxid och metan samt lite svavelväte. Men andra ord gaser som inte alltid omgivningen uppskattar.

5. Din mages tarmbakterier
I dina tarmar finns ungefär 100 biljoner bakterier. Bakterierna utgör en stor det av vår energimetabolism. Eftersom de flesta av bakterierna är anaeroba, d.v.s. lever utan tillgång av syre, vilket gör att de ämnesomsätts utan syre och därför förbrukar mer energi än bakterier som förbränns med hjälp av syre. De flesta av näringsämnena tas upp i tunntarmen så vad återstår då som näring till tjocktarmen? Just det, fibrer. Tarmflorans sammansättning är en av de faktorer som leder till viktökning, så val av fiber bestämmer den bakteriella profilen eftersom fibrer gör att näringsämnen transporteras längre ned i tarmkanalen . Fiberinnehållet i kosten påverkar bakterieinnehållet i tarmarna och gör att nyttiga bakterier kan föröka sig samtidigt som de bakterierna som påverkar viktuppgång hålls i schack.

Många intoleranser kan faktiskt behandlas och förbättras med livsstilsförändringar och kunskap om hur du äter en roterande blandkost. Men då krävs att vi förstår fibrers roll tillsammans med nattliga fetter, proteiner, kolhydrater, mineraler, fytonäringsämnen och vitaminer.

Slutsats: Vill du vara mer insulinkänslig och ta hand om din tarmflora så ta bort malda spannmål och/eller gryn och öka, balansera och blanda intaget av vattenlösliga och olösliga fiber i hel form. Du blir mer mätt, reglerar hastigheten på mag- och tarmkanalen och därmed ett jämnare blodsocker, mindre insulinpåslag och bättre näringsupptag. Naturen har redan sett till att tillsammans med vår genetik och biokemi fungerar riktig mat i sin ursprungliga form fantastiskt bra mot många av våra fellevnadssjukdomar. Tänk enkelt och tänk logiskt!

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Relaterade produkter

[products ids=”1540, 4475, 1587, 13216, 12820, 12763″ columns=”3″]

Next article