Glutenfrita fröer och korn
Glutenfri mat för bättre hälsa
Näring för livskraft - Alpha Plus
Gott och glutenfritt

mer om glutenproteinet

Även om de flesta kan tåla gluten så kan ingen bryta ner molekylen helt och hållet.

Gluten är ett protein. Ett protein är sammansatt av mindre beståndsdelar som kallas aminosyror. Hela proteiner kan inte tas upp genom tarmväggen, utan de måste brytas upp i mindre beståndsdelar med hjälp av saltsyra och enzymer. När 50 aminosyror eller färre bildar bindning med varandra kallas de peptider. De delar av glutenproteiner som är vanligast att personer reagerar på vid glutenrelaterade problem är familjen gliadiner, gliadin och glutenin. De består till stor del av två aminosyror, prolin och glutamin.

Proteiner behövs för mängder med uppgifter, bl.a för energi och till byggstenar som vi tillverkar egna proteiner av. Alla proteiner/peptider som vi äter kan vi plocka isär helt och hållet utom ett konstigt och främmande protein – nämligen gluten. Eller rättare sagt just gliadin och glutenin. Än är inte forskningen färdig med att lösa gåtan med gluten, idag vet man att det är flera peptider i gluten som kan orsaka en immunreaktion. Utöver de två nämnda så är det speciellt en till, kallad ”33-mer”, som är särskilt involverad i utvecklingen av celiaki.

Man ska veta, att eftersom innehållet av lysin (en annan aminosyra) är lågt, så har gluten inget högt näringsvärde.

Även om de flesta kan tåla gluten så kan ingen bryta ner molekylen helt och hållet.

Celiak sjukdom

varför ska man diagnosticera?

Varför är det ens viktigt att diagnosticera, det är väl bara att utesluta gluten?

Svaret är att sättet som man behandlar och de långsiktiga konsekvenserna är otroligt olika. Den genetiska komponenten med celiaki ökar risken för att andra familjemedlemmar är drabbade. Och ett misstag med dieten kan inte bara ha en omedelbar konsekvens, utan kan ackumulera problem som till sist kan bli livshotande. Och Celiaki är en livslång åkomma till skillnad från de andra, det har vi nämnt förut. Då det gäller de andra formerna så har forskningen inte skapat full förståelse, men man vet att vissa personer klarar viss exponering, och att gränsen för att tolerera kan variera med åldern hos en och samma person.

Så, då man misstänker någon typ av känslighet mot gluten är det bäst att testa sig först hos sjukvården innan man påbörjar en diet som utesluter vete, råg och korn.

antikroppar/immunoglobuliner

Immunsystemet har olika ”grenar”, och varje gren involverar olika immunceller. Immunglobuliner (Ig_) används för att upptäcka och identifiera främmande ämnen såsom virus, bakterier, parasiter eller i detta fall ofullständigt nedbrutna proteiner. De bildas av en viss typ av vita blodkroppar, B-lymfocyter, även kallade B-celler. Varje B-cell kan producera ca 9 olika varianter av immunglobuliner, varav 5 är sk huvudklasser. De kallas IgM, IgG, IgA, IgD och IgE.

Det finns minst fyra åkommor som är glutenrelaterade, och varje åkomma har olika immunrespons. Det är lite utmanande att kunna särskilja dem.

Den första är veteallergin som ger en IgE reaktion. Det innebär klassiska symtom på allergi i ögon-näsa-hals-luftvägar. Det kliar, vätskar sig, svullnar. Reaktionen kommer mycket snabbt efter kontakt med vete. Denna typ av allergi kan ”växa bort”.

Den andra är en icke-IgE reaktion. Istället kan IgM, IgG eller IgA immunceller vara involverade.

Den tredje är celiaki

Den fjärde är ”icke-immunrelaterad malabsorptionssyndrom”, det betyder att immunsystemet inte är involverat, utan orsaken till näringsbrist är en annan.

Celiak sjukdom

labtester – svårighet att ställa diagnos

IgE-reaktion
I praktiken finns det två sätt att diagnosticera IgE medierade allergier, sk pricktest (på huden) och allergiblodprov (venöst blodprov). Dessa görs på vårdcentral eller hos specialistläkare. Denna reaktion stimulerar histamin och kan vara livshotande som exempelvis jordnötsallergi.
NCGS – icke-autoimmun reaktion mot gluten
IgA respons sker i epitelklädda ytor, mestadels lungor och tarmar. IgG är en systemisk respons, dvs den är inte lokaliserad till något specifikt område eller organ, utan uppstår där man har sin ”svaga länk”. IgM förhöjda nivåer är ett tecken på infektion. Man testar inte ofta IgM i detta fall.
IgA och IgG reaktion mot födoämnen kan testas via kapillärt (stick i fingret) och venöst (armvecket). Tyvärr tillräknar man inte dessa födoämnesreaktioner stort värde inom gängse sjukvård, så provet måste göras privat. Det finns minst 2 leverantörer av dessa test, ImuPro och EU Biotek. Man kan med hjälp av dem få svar om reaktion på upp till 270 st födoämnen. Testen administreras via näringsterapeuter. Läs mer om testen på Amodo Medical eller EU Biotek.

Celiaki

Det finns svårigheter med att identifiera celiaki testledes. Säkra svar fås först då tarmluddet är helt nedbrutet. Alla stadier dessförinnan, kallade Marsh l, ll (på en 4-gradig skala), hittas inte med säkerhet.
Nästan alla som får celiaki, 93 procent, har en sak gemensamt: gener som gör att deras immunförsvar har lättare att få en autoimmun reaktion där gluten är inblandat. Bland befolkningen i stort räknar man med att 30-40 procent bär på samma gener. De gener som hittills är kända är två proteiner som är viktiga för immunförsvarets tolerans mot olika ämnen, human leukocyte antigen (HLA) DQ2 och DQ8. HLA-proteiner sitter på cellernas yta och bidrar till att reglera immunförsvaret. Hittar man dessa gener hos en person med misstänkt celiaki sägs det vara en säker indikation. Men man har i studier funnit att det är ca 93 procent av alla med celiaki som haft någon av dessa, 7 procent har inte generna och kan alltså missas. Dessutom har ca 50 procent av alla NCGS också HLA DQ2 eller DQ8 generna, alltså de som inte har celiaki. Men har man HLA-DQ2 eller DQ8, så är det en starkt skäl att gå vidare och undersöka sig.
Standardtest inom vården är att ta ett blodprov och söka efter Anti-Gliadin antikroppar (AGA IgA) och Transglutaminas antikroppar (IgA). Det är transglutaminas 2 man söker efter. (Men det finns 9 olika transglutaminaser, transglutaminas 2 hör till microvilli i tarmen och de övriga hör till andra organ som lever, njure, hjärta, mjälte. Men de sistnämnda testar man inte för.

Blodprov
TTG-AgA

– Transglutaminas antikroppar (IgA) är dock mycket säker markör för celiaki då tarmluddet är helt utplånat, innan dess ligger säkerheten bara på ca 27-33 procent, så man kan missa det stora flertalet.
EMA-IgA

– Man kan också leta efter endomysiumantikroppar (EMA) vilka är mycket specifika/typiska för just celiaki, men det är ett ganska svårt test att läsa av.

 

antikroppar/immunoglobuliner

Testet AGA-IgG ger inga tydliga svar

Man kan också ta AGA IgG – men detta är inte någon bra markör, för ungefär hälften av de med känslighet testar positivt medan de med celiaki visar positivt i ca 80% av fallen. Så om man får ett positivt svar vet man inte om det rör sig om känslighet eller celiaki.

 

Med AGA IgA hittar man 75 procent av dem med celiaki och bland de med Glutenkänslighet utan celiaki har 7,7 procent dessa antikroppar, så det är ett ganska bra test för att särskilja dem åt ifall testet visar positivt. Återigen, om provet visar negativt så vet man inte säkert om celiaki föreligger, det kan vara en av de 25 procent som inte testar positivt trots att de har celiaki.

 

Fler tester kan behövas för att skilja på celiaki och NCGS

Därför är det viktigt att ta en bredare panel för att försöka säkerställa diagnos och inte behöva göra en gastroskopi i onödan.

Inom vården idag så gör man just en gastroskopi och tar en liten bit tarm för att undersöka den i mikroskop. Du som genomgår en sådan, be dem då även att räkna antalet IEL – intra epiteliala lymfocyter, då de har vävnadsprovet under ”luppen”. Om antalet är förhöjt, över 25/100 celler, visar det på en inflammatorisk process och tarmluddet behöver inte ha börjat brytas ner.

 

DGP. Deaminated gliadin peptide

Ännu en markör för att skilja mellan celiaki och glutenkänslighet kallas deaminerade gliadin-antikroppar(DGP). I princip inga med glutenkänslighet har dessa antikroppar, däremot nästan 89 procent av de med celiaki har dem ifall testet kommer tillbaka positivt. Även med dessa antikroppar så behöver tarmluddet vara utplånat för att vara en säker indikation.

Totalt IgA

Det är bra att även testa totalt IgA, vilket är en markör för hur välförsett immunförsvaret är med ”självförsvarsarsenal”. Har man låga värden på totalen så finns risk att övriga test visar falskt

 

Reaktion mot andra delar av vete än gluten

Det är bra att komma ihåg att det finns andra delar i vete än proteiner som man kan ha reaktion emot. FODMAP är känt för att skapa problem i tarmen hos vissa. Läs mer om FODMAP hos Kurera.

 

 

 

mer om glutenproteinet

Gluten innehåller även andra ämnen som kan påverka hälsan.

Amylas-Trypsinhämmare (ATI)

Som vi tidigare nämnt är det inte bara proteinerna glutenin och gliadin som kan skapa inflammation. I USA finns ett test fån Cyrex Labs som testar reaktion mot många fler. Även Vibrant Wellness har ett test som kan testa för reaktioner mot fler proteiner. Ett av dem som man i forskning har sett ligger bakom inflammation och utveckling av många kroniska sjukdomar som MS, astma, reumatiska åkommor och mycket mer är Amylas-trypsin hämmare. De utgör ca 4 % av vetets protein och triggar igång en stark immunreakion i tarmen som kan sprida sig till en annan vävnad i kroppen. <

Källor:

Junker Y, Zeissig S, Kim S-J et al. “Wheat amylase trypsin inhibitors drive intestinal inflammation via activation of toll-like receptor 4”. J Exp Med 2012;209(13):2395-408

Fasano A, Sapone A, Zevallos V et al. “Nonceliac gluten sensitivity”: Gastroenterology 2015;148(6):1195-204

Schuppan D, Pickert G, Ashfaq-Khan M et al. + Non-celiac wheat sensitivity: “Differential diagnosis, triggers and implications” Best Pract Res Clin Gastroenterol 2015;29(3):469–76) 

Zevallos VF et al, Nutritional Wheat Amylase-Trypsin Inhibitors Promote Intestinal Inflammation via Activation of Myeloid Cells, Gastroenterology. 2016 Dec 16 pii: S0016-5085 (16)35503-2