Glutenfritt mjöl
Hälsa glutenfritt
Lasagne med gluten
Glutenfritt vete

Vad är glutenrelaterat syndrom?

Trötthet, hjärndimma, hudproblem, depression, PMS och många fler. Listan på symtom på en reaktion mot vete är lång.

Glutenrelaterat syndrom är en term som innefattar alla reaktioner på vete. Forskare och kliniker börjar nu också förstå att andra delar av vetekornet än gluten kan orsaka problem för många. Symptom från mag-tarmkanalen är bara en liten del av det som kan drabba den som inte mår bra av att äta vete. På grund av hur vi lever idag och hur vetet vi äter har blivit förädlat, får fler och fler problem när de äter mat som innehåller vete. 

Det fanns en tid då vi inte åt vete. Gluten som är det komplexa och uråldriga protein som är huvudproteinet i vete, kamut och dinkel, har utvecklats parallellt med vår civilisation under årtusenden. Gluten har två närbesläktade protein, secalin och hordein som är huvudbeståndsdel i korn och råg, och alla tre är omöjliga för oss människor att spjälka upp.

Det är bara under de senaste 10 000 åren, efter att vi börjat med jordbruk och odlingen av säd startade, som vi började konsumera sädeskorn. Dessförinnan var vi nomader som jagade och levde på vad naturen kunde ge, vilket skiftade med mognads- och årstiderna. Jordbruk ledde till att samhällen byggdes upp och djurhållning blev möjlig. Vetet har sedan dess förädlats till att ge allt rikligare skördar, har skattats högt och var länge ett mått på rikedom. Ett antal individer får dock betala ett högt pris för denna utveckling.

Varför är gluten ett problem för så många egentligen?

Gluten kommer från det engelska ordet ”glue” och betyder klister.  

Man vet inte säkert varför gluten är kopplat till så många besvär. En orsak kan vara att man har valt att förädla fram säd med extra mycket gluten. Dess egenskap att skapa luftigt, segt och sammanhållande bröd skattas högt. Men förädlingen gjordes för några årtionden sedan och kan knappast förklara den ökade förekomsten av besvär.

Vår kosthållning har blivit alltmer baserad på bröd, pasta och andra gluten-baserade produkter, så ensidig kost och ökad exponering kan vara en del i förklaringen.

Andra förklaringar kan vara att vår livsstil med stress och stillasittande påverkar, även vår utsatthet för kemikalier, läkemedel, tillsatser, färgämnen och annat skadligt i miljön, gör oss mer benägna att reagera mot detta protein som vår matsmältning möter minst 3 gånger dagligen.

I vete finns också andra beståndsdelar som det är vanligt att reagera på. Sädeskorn innehåller ofta enzymer som hjälpa kornen att passera genom vår matsmältning hela. Ett sånt exempel är Amylase Trypsin Inhibitor (ATI). Den är vanlig i vete och kan skapa inflammation dels i tarmen, men också andra vävnader. ATI tror man är en bidragande faktor till att fler och fler får NCGS, men den har ingen roll för ökningen av celiaki. Förutom det är vete också rikt på FODMAPs, som är ett problem för många att spjälka och som då ger symtom från mag- tarmkanalen. 

Celiaki vanligast i norra europa

Celiaki är en sjukdom som kan utveckla sig under lång tid

För nästan 2000 år sedan rapporterades de första troliga fallen av sjukdomen av en grekisk läkare. Han beskrev tillståndet som ”lidande i tarmen”. Det tog nästa 1 800 år tills sjukdomen celiaki nämndes igen, då av en brittisk läkare dr S.Gee. Han beskrev den som ”en sorts kroniskt dålig matsmältning vilken återfinns hos individer i alla åldrar, men särskilt vanlig hos barn mellan ett och fem år”. Han antog att orsaken var något oidentifierat födoämne och rekommenderade rostat bröd!

Rekommendationen till trots var detta ett genombrott för förståelsen av celiaki. Det tog ytterligare ca 100 år innan nästa genombrott kom, identifieringen av födoämnet och därmed möjligheten till läkning genom strikt elimination av framförallt vete, men även korn och råg. Det var andra världskriget som fick holländaren Dr Dicke att identifiera gluten som boven i dramat. Under svälten som kom i spåren på kriget fanns bara potatisstärkelse att tillgå, och då minskade/försvann celiakifallen. Då kriget var över och man återigen fick tillgång till gluteninnehållande födoämnen så blossade celiakin upp igen. Under årtionden innan Dr Dickes slutledning hade den rekommenderade behandlingsmetoden varit en diet bestående av enbart banan under 3-6 månader.

Då man 1984 hade tagit fram det första diagnostiska testet och börjat genomföra stora undersökningar, fann man att det var mest i norra delarna av Europa som celiaki förekom och forskare frågade sig varför denna ojämna distribution uppstått. Senare forskning har dock visat att celiaki är en sjukdom som kan utveckla sig under lång tid och måste inte visa symtom från magen, så med förfinade metoder har man kunnat identifiera drabbade i ett mycket tidigare stadie. Med den diagnostiken kan konstateras att utbredningen är mer jämn, och att den tidigare uppskattningen av antalet drabbade var starkt underskattat.

Celiak sjukdom

Vad är då celiaki eller glutenintolerans?

Celiaki och glutenintolerans är samma sak. Termen glutenintolerans ska bara användas vid celiaki. Det finns en förvirring här i allmänt språkbruk, man kallar ofta en känslighet för gluten för glutenintolerans. Men skillnaden är stor, och därför bör vi vara nogsamma med att använda rätt begrepp.

”Celiac disease is a systemic immune-mediated disorder triggered by dietary gluten in genetically susceptible persons”. Alessio Fasano, M.D., and Carlo Catassi, M.D., M.P.H. N Engl J Med 2012; 367:2419-2426 December 20, 2012DOI: 10.1056/NEJMcp1113994

Celiaki är till en del genetisk, den drabbar barn och vuxna. Dessa personer tål inte gluten. Kontakten med proteinet sätter igång en inflammation och en autoimmun reaktion i tarmen vilken successivt bryter ner det sk. tarmluddet (villi). Villi är absolut nödvändigt för att kunna spjälka och absorbera mat och näring. Celiakipatienter utvecklar antikroppar som, i samarbete med både hormonliknande ämnen som kallas cytokiner samt direkt effekt av immunceller, attackerar tarmen, bryter ner villi tills det är helt utplånat. (Villi är små utskott(veckningar) på tarmslemhinnan, man kan likna dem med en ryamatta). I USA drabbas 1 av 133 personer av celiaki. (se Alessio Fasano; Gluten Freedom).

Vanliga symtom vid Celiaki:

  • matsmältningsproblem
  • diarré
  • uppblåsthet
  • svullen mage
  • viktnedgång
  • illamående
  • kräkningar
  • anemi
  • osteoporos
  • tandemaljdefekter

Det kan också leda till inflammation i centrala- och perifera nervsystemet, problem i bukspottskörteln, levern, mjälten, missfall eller infertilitet. Celiaki är inte en födoämnesallergi. Allergi kan man växa ifrån. Celiaki är ett livslångt tillstånd, men med rätt insatser så kan man leva ett helt normalt och långt liv. Celiaki är mänsklighetens mest frekvent förekommande sjukdom som har en genetisk koppling, långt vanligare än typ 1 diabetes, cystisk fibros eller Crohns sjukdom. Än idag är dess olika kliniska uttryck inte helt välkänt inom den konventionella medicinen.

andra Problem med gluten

Problem med gluten kan visa sig med många olika symptom. Förutom celiaki finns även glutenkänslighet eller non-celiac-gluten-sensitivity (NCGS). Termen ”non-celiac-gluten-sensitivity”, etablerades som begrepp på ett möte i Oslo i juni 2011. Den innebär en känslighet mot gluten utan celiaki, liknar i symtom den för celiaki, men den övergripande bilden är mildare.

Precis som vid celiaki, kan glutenkänslighet skapa diarré, uppsvälldhet, kramper, magsmärta och förstoppning. Kognitiva symtom som ”hjärn-dimma”, depression, svårighet att fokusera, koncentrationssvårigheter och ADHD är vanliga. Även anemi, eksem, ledvärk, osteoporos (skeletturkalkning) och känselbortfall i ben och armar förekommer ofta.

Till skillnad från celiaki, så leder inte glutenkänslighet till inflammation i tarmen som till sist utplånar tarmluddet, dvs den är inte autoimmun. Man hittar heller inte de antikroppar mot vävnadstransglutaminas (fTG) som är en markör som ger diagnosen celiaki hos dessa individer. Det är det medfödda immunförsvaret som är inblandat i immunreaktionen till skillnad från det adaptiva immunsystemet som sker vid celiaki.

I USA uppskattar man att glutenkänslighet drabbar ca 18 miljoner individer, dvs 6% av dess befolkning jämfört med de ca 2% som har celiaki, men mörkertalet kan vara stort pga att diagnos ofta saknas. Vissa forskare uppskattar att mellan 6-30% av befolkningen kan vara drabbad. Ett av de stora problemen med NCGS är att den kan vara en grundorsak till ”läckande tarm”. Forskningen tyder på att det kan vara en ”inkörsport” mot autoimmuna sjukdomar och många andra inflammatoriska åkommor.

Veteallergi:

Här menas en ”äkta” allergi mot vete. Den yttrar sig som problem med slemhinnorna i ögon, näsa, hals och lungor, alternativt hudutslag, ganska direkt efter exponering. Bagare var/är oftast de som drabbas av detta, men det förekommer hos barn och vuxna. För vissa kan veteallergi utveckla ett allvarligt tillstånd som heter anafylaxis med bland annat andningssvårigheter och då måste man uppsöka sjukvården akut. 

symtom på celiaki och glutenkänslighet

Symtom från magen är vanliga, men de behöver inte komma därifrån. Andra organ kan bli drabbade och många associerar inte det med problem från tarmen

Reaktioner på gluten kan ge symtom i hela kroppen. Det här beror på att immunförsvaret triggas till en inflammatorisk reaktion i tarmen när du äter gluten. Bitar av glutenproteinet möter immunsystemet och det bildas immunkomplex som tar sig ut i blodet. Sedan tar sig cellerna som är ansvariga för att reagera, vidare i kroppen och sprider inflammationen.

Dessutom kan en skadad tarm läcka bitar av glutenproteinet så att det tar sig in i blodet och transporteras runt i kroppen. Till slut kan det hamna i exempelvis hjärnan eller huden där det orsakar problem. Symtom från magen är vanliga, men de behöver inte komma därifrån. Andra organ kan bli drabbade och många associerar inte det med problem från tarmen.

Hjärnan: Depression, ångest, Neurologiska sjukdomar

Hud: Akne, Rosacea, Eksem, Psoriasis

Sköldkörteln: Över- och underfunktion

Öron/näsa/hals/mun: Täta förkylningar, öroninflammation, sinuit, emaljproblem

Leder/skelett: Svullna leder, Reumatisk artrit, fibromyalgi, osteoporos

Tarmen: Förstoppning, diarré, IBD

Binjurar: Trötthet

Levern: Förhöjda levervärden, utan att man dricker alkohol

 

möjliga fördelar med glutenfri livsstil

Med en glutenfri kost kan du uppleva förbättringar i din
hälsa som du inte trodde var möjliga

Många som börjat leva ett glutenfritt liv upplever stora förändringar i hur de mår. De läker tarmen och minskar inflammationen i kroppen.

Vad kan du förvänta dig med denna kost och livsstilsförändring?

  • Energi som räcker hela dagen
  • Mental klarhet och bättre koncentration
  • Regelbunden och normal avföring
  • Klarare hy
  • Smärtfrihet i leder
  • Normalisering av vikt
  • Hormonbalans
  • Emotionell balans
  • Och mycket mer….

 

labtester – svårt att ställa diagnos

Om man misstänker någon form av känslighet mot gluten är det bäst att testa sig först

Varför är det ens viktigt att diagnosticera, det är väl bara att utesluta gluten?

Svaret är att sättet som man behandlar och de långsiktiga konsekvenserna är otroligt olika. Den genetiska komponenten med celiaki ökar risken för att andra familjemedlemmar är drabbade. Och ett misstag med dieten kan inte bara ha en omedelbar konsekvens, utan kan ackumulera problem som till sist kan bli livshotande. Och Celiaki är en livslång åkomma till skillnad från de andra, det har vi nämnt förut. Då det gäller de andra formerna så har forskningen inte skapat full förståelse, men man vet att vissa personer klarar viss exponering, och att gränsen för att tolerera kan variera med åldern hos en och samma person.

Så då man misstänker någon form av känslighet mot gluten är det bäst att testa dig först innan du påbörjar en diet som utesluter vete, korn och råg,

Läs mer om labtester, vad de visar och vilka svårigheter som kan finnas.